• 2016-05-28
  • 1


Med tre barn är det nästan alltid härligast att hålla sig hemma. Åtminstone när man är själv med dem. 

Fredagen inleddes med skolavslutnings-show med Rios klass – på Afrika-tema. Traditioner av typen Den blomstertid nu kommer och vita kläder med blommor i håret finns inte. Alla har så olika bakgrunder och olika religioner att det kanske är lönlöst att försöka förenas kring en sådan tradition. Skolavslutning med barn utklädda till elefanter och lejon är kanske inte fullt lika sentimentalt och känslosamt. Men ändå förstås fint ändå. Man är ju så löjlig med det där. Hur man sitter i publiken med uppspärrade ögon och gapande mun och är både imponerad och fascinerad och tänker att ens egna unge är bra charmig ändå samtidigt som man applåderar som en annan säl efter varje larm-matta av otyglat skrän, som det egentligen nog mest är, barnens sång, fastän man själv bara kan höra de sötaste ljud av näpet barna-kviller.

Sedan blev vi osams, jag och barnen, och oj vad stökigt det var ett tag – innan vi äntligen kom till bilen och gjorde oss omvägen över IKEA. Fredagströtta ungar, tre till antalet, önskar jag inte min värsta fiende att ta med till IKEA. Men nu fick det bli så. Jag behövde byta en spegel som ändå visade sig vara slutsåld, så allt blev helt i onödan ändå. 

Vi åkte hem och kompisar kom på besök. Barnen badade och lekte – och sen hände något helt otroligt. Bonnie och Rio somnade. Mitt i leken drog de sig plötsligt undan åt varsitt håll och sov en timma var. Detta får mig att tro att återstoden av helgen kommer spenderas i sjukstuga för att sova så där är inte precis vad någon av mina barn någonsin förr gjort frivilligt. Nä. Nåt lurt är på gång.

Efter ett tag vaknade de i allafall och var nästan sig själva. Gjorde kaos med allt mitt smink och överraskade oss genom att göra storslagen badrumsexit med både läffstiff och rouge på plats. Sedan klädde de sig i tjusiga klackar, scarfs och väskor och gick ut på gatan och erbjöd sig att skriva autografer till grannarna. 

Pizza. Vin. Snack om jobb, livet, stort och litet medan ungarna kollade Netflix.

Där har mig och oss!

2016-05-28 Mitt liv

2016-05-26 11.59.12 2016-05-26 11.58.26 2016-05-26 11.56.26 2016-05-26 11.50.07 2016-05-26 11.48.16 2016-05-26 11.36.10Idag firades Karin och hennes bebis med knytis, tårta och presenter – babyshower, eller sprinkle som det tydligen kallas när det inte är första barnet. Jag kan se det som en fullkomlig omöjlighet att lyckas skrapa ihop till någon uppställning över huvudtaget om någon skulle få för sig att smälla till med babyshower i Sverige en vanlig torsdag runt lunch – men i den här stan verkar ingen ha annat än väldigt lösa och flexibla arbetstider (om några arbetstider alls vill säga!) – så vi var ett bra gäng som med ganska så kort varsel firade denna efterlängtade tredje lilla Bastin-bebis.

Obligatoriska inslag är svenskt lösgodis, en bättre knytis med ostar, pajer och sallader – och så förstås hundarna. Varenda kotte har hund här. Buster och den lilla hittehunden Rio. Jag är så sugen på att ha hund att jag kunde… ja, skaffa en helt enkelt. Men så kommer jag på hur extremt lite jag vill ha hund om vi bor i Sverige, och eftersom tanken ändå är att flytta tillbaka inom överskådlig framtid så är det kanske dumt att inte ta med det i beräkningen. Eller så skiter man i det och åker till ett shelter och hittar sin lilla vän och har man väl förälskat sig i en hund bryr man sig kanske väldigt lite om att det känns jobbigt att promenera den i snöslask.

Annan grej: Amerikanska tårtor; så otroligt vackra och arbetade på ytan, så vansinnigt tråkiga och alldeles för söta på insidan. De hanterar tårtor som mycket annat kan man kanske säga; fokus på ytan! 

Obs! Förtydligande; ovan sagt med distans och den så kallade glimten i ögat, mot hur vi ofta tror att amerikaner är. En lek med fördomar om amerikaner. Förstår att sådana nyanser inte alltid framgår i text och att ni kanske inte känner mig väl nog för att förstå min ton här. Men för guds skull, jag ÄLSKAR amerikaner och USA (inte allt med det, men mycket). Annars hade man väl aldrig pallat att frivilligt bo här? Det säger väl sig självt?  Los Angeles är en så otroligt blandad stad där människor från hela världen samlas. Det går inte på något sätt att ringa in alla dessa människorna som en sort. Jag umgås mycket med svenskar – av många anledningar, inte minst för barnens skull, så att de har kvar sitt språk och sin närhet till vår kultur så att det inte blir totalt helknepigt för dem den dagen vi flyttar hem. Men det är ju inte så att jag håller mig borta från andra för det. Men kanske att fler svenskar syns i bloggen för att svenskarna är mer införstådda med bloggen och mitt liv, medan kompisar från annat håll inte är införstådda med att jag bloggar så här offentligt och jag inte vill lägga upp bilder på andra utan att de vet var bilden kan ta vägen. Hur som helst känner jag inte att jag behöver redogöra vilka jag umgås med, och varför vissa syns här och andra inte. Poängen är att jag älskar amerikaner med alllt vad de kan vara, och hela poängen med LA är just den otroliga blandningen av folk från hela världen som bor här!

2016-05-27 Jag gillar
  • 2016-05-26
  • 3

När jag var i Sverige förra veckan och spenderade några dagar i samarbete med Volvo och deras V40, så filmades det här klippet som fångar upp mycket av det Volvo fokar på just nu; att göra bilen till mer än ett transportmedel. Visste ni att 90 % av tiden står våra bilar stilla, och det är ju egentligen helt fantastiskt onödigt. Volvo-folket menar att under de kommande fem åren kommer bilen utvecklas lika mycket som den gjort de senaste 50 åren – och främst då inom tre områden; elbilen kommer explodera och på sikt ta över, och tillsammans med utvecklandet av nya energikällor är ju detta en gudagåva och kanske direkt avgörande för hur vår planet kommer må i framtiden. Ett annat område där bilen kommer utvecklas är hur den kan förflytta sig själv. Det finns ju redan exempel på självkörande bilar, men tekniken förfinas och möjliggör enorm utveckling även här. Slutligen handlar mycket av bilens framtid om hur den kan finnas till som ett hjälpmedel i bredare mening. Sammantaget är det ju här lätt att börja fantisera om att man som familj enkelt kan dela på en bil, och sedan skicka den så att den tar sig själv mellan olika platser (och därmed använda den mer än de där marginella procenten när den är i rörelse nu), eller be den hämta upp saker (eller barn?) medan man själv är på jobbet. Det är så otroligt intressant att höra om och fantisera kring framtiden, saker som kanske låter helt ofattbara kan vara verklighet snabbare än vi tror, och jag är så glad att jag får vara med och uppleva den här utvecklingen. Jag blev förstås omåttligt nyfiken och ville veta precis allt om vilka fler coola features man kan vänta sig, men bilbranschen verkar vara av det hemlighetsfullare slaget så jag och vi får visst ge oss till tåls.

Redan nu erbjuder Volvo tjänster där man kan handla mat med mat.se och prylar genom urb-it och få det levererat på kort tid till bagageluckan på sin bil. Fatta hur oerhört praktiskt för en person som jag som aldrig kommer ihåg att köpa den där inflyttningspresenten i tid på nätet, och heller aldrig verkar hitta luckor att göra sånt under veckorna. Jag är så imponerad av Volvos utveckling de senaste åren. Jag har alltid varit en hyfsat bilintresserad människa, men ärligt talat kanske inte så där jätteinne på Volvo (en familjesak, man gillar bilmärkena ens bilintresserade pappa gillar. Sånt går lätt i arv), men och efter de här dagarna är jag ärligt talat både stolt, nyfiken och som sagt imponerad och misstänker att framtiden finns hos Volvo. Både för egen del och i stort.

2016-05-26 Jag gillar
  • 2016-05-25
  • 6


I helgen kära vänner – är det kanske läge att ge sig ut på en liten utflykt till Kumla. I Kavats butik, där vi har en liten shop in shop, så tömmer vi lagren och säljer ut vissa vintermodeller, sandaler, och flats där vi vara har få skor kvar på upp till 70% rea. En endags pop up-outlet som lovar finfina fynd. Dessutom ligger som sagt Kavats butik vägg i vägg, och den har också öppet med outlet-priser på delar av utbudet. Blankens aktuella vårskor finns också i butiken om ni är sugna på att prova nytt också!

Dessutom – missa inte att signa upp på Blankens nyhetsbrev på blankens.com – i helgen kör vi en VIP-rea med 40 % på delar av sortimentet – ka-ching va!?!

Och så då lördag den 28/ 5 – radiogatan 2 i Kumla mellan 10-16. Be there folks!

2016-05-25 Min stil


Den här stöveln är tänkt ska komma till hösten. En supermjuk, knähög klassisk boot i ekoläder, med rakt skaft och metallbit över hälen. En sådan där man ska ha år efter år efter år och den bara blir snyggare och snyggare med tiden. Men. Och det är här jag behöver er och era synpunkter: vi behöver beställa ganska många, minimiordern är stor, och priset ut kommer att behöva bli 3995 kr.

Och vi vill för guds skull inte producera skor som ingen har råd att köpa. Eller? Betalar man 3995 kr för ett par sådana här stövlar? Kan vi sälja tillräckligt många av dem? Är nervös och funderar över hur vi ska göra? Sedan är dilemmat förstås detta att det möjligtvis GÅR att göra stövlarna billigare. Men då blir lädret sämre och absolut inte eko, och vi skulle behöva producera någon annanstans än i Europa. Det är en balansgång det där: kunder vill gärna ha eko och en närmre produktion; men långt ifrån alla förstår att det också innebär en annan kostnad då.

För övrigt är det ofta den här typen av grejer jag sitter och tänker på och jobbar med på dagarna. Spännande och utmanande; men ibland också supersvårt och läskigt.

Hjälp mig! Vad tror och tycker ni?

2016-05-25 Jag gillar
  • 2016-05-25
  • 1


Själv kämpar man på på gymmet med alla möjliga konstiga plankor och tycker att det är rätt svettigt. Sen står den här ungen så här och kollar Netflix – av ingen särskild anledning och utan att ens reflektera över det, kanske mest för att det är kul? – så länge att man blir grön av avund. Ett halvt avsnitt av vad det nu är hon tittar på.

Ungar är verkligen överlägsna vuxna på de flesta, möjligtvis alla, plan.

2016-05-25 Jag gillar
instagram

@ceciliablankens

Idag firades Karin och hennes bebis med knytis, tårta och presenter – babyshower, eller sprinkle som det tydligen kallas när det inte är första barnet. Jag kan se det som en fullkomlig…

När jag var i Sverige förra veckan och spenderade några dagar i samarbete med Volvo och deras V40, så filmades det här klippet som fångar upp mycket av det Volvo fokar på…